Umeå är hem till en rad intressanta byggnader och verk. Tillsammans med Umeås tidigare stadsarkitekt har Visit Umeå tagit fram en guide till stadskärnans mest spännande arkitektur
Såhär läser du guiden:
Följ siffrorna som är utplacerade på kartan. Varje omnämnd byggnad har fått en bokstav mellan a och u. De är alla utplacerade på kartan så att du lätt ska hitta alla intressanta byggnader och verk i Umeå centrum.
.
1. Rådhusparken
En av Umeås mest välgestaltade och historiskt bevarade platser där den absoluta majoriteten av byggnaderna runt omkring parken är tillkomna direkt efter stadsbranden midsommar 1888. Platsen kunde på den tiden ses som en välkomnande entrén till Umeå när man anlände till Umeå med sjöfart. Redan på 1860-talet anlades Rådhusparken och de första björkplanterade gatorna började anordnas. Sedan 2015 har en ombyggnad genomförts med fler planteringar, komplettering av träd, nya sitt- och hängplatser och en renoverad fontän som ytterligare förbättrar den redan så populära mötesplatsen.
Utformningen är gjord av landskapsarkitekt Ulf Nordfjell och följer gestaltningsprogrammet som togs fram för hela stadsrummet, från Rådhuset till älvstranden. De byggnader som kantar Rådhusparken är ritade av dåtiden mest prominenta arkitekter och byggmästare. Sparbankshuset (a) ritad av Torben Grut, Stora Hotellet (b) av Viktor Åström, Handelsbanken (c) av Ernest Stenhammar och gamla elkraftshuset (d) (som också använts som brandstation) av William Stolpe.
Kul kuriosa! Umeå fick el så tidigt som 1892 då Umeås ångkraftverk invigdes vilket gav ljust till stora delar av Storgatan genom 36 gatlampor för Umeås 3 447 invånare.
Gamla elkraftuset ritad av William Stolpe
Frizon, Årstidernas park
"Årstidernas park invigdes i juli 2014 i samband med det Europiska kulturhuvudstadsåret och har snabbt blivit en favoritplats för många umebor."
- Tomas Strömberg, tidigare stadsarkitekt i Umeå
2. Staden mot älven – Väven och Årstidernas park
Further down in the park, the river landscape and Väven (e) widen, a result of the ambitions to turn the city towards the river and the Capital of Culture year. Väven iinclude Umeå City Library, but there are also studios, children's culture center, theater premises, restaurant, cafés, two salons for Folkets Bio, Kvinnohistoriskt museum and ttwo hotels. Väven is designed by Rune Grasdal at Snöhetta and Maria Olsson and Lennart Sjögren at White Architects in Umeå.
The lower part of the park was inaugurated in July 2014 in connection with the European Capital of Culture year and has quickly become a favorite place for many Umeå inhabitants. Here, too, the park was designed by landscape architect Ulf Nordfjell. Right next door is also Årstidernas park (f) designed by the landscape architects at Combine.
3. Rådhustorget och kvarteret Forsete
Rådhustorget (g) och kvarteret Forsete (h) har genomgått en närmast total omvandling under de första åren på 2010-talet. Detta har möjliggjorts såväl genom rivning som omfattande ingrepp i både byggnader och gator från 1960-talet. Förutom Utopiagallerian finns skola och radhus, som byggts uppe på den äldre byggnadens tak. En delvis indragen och diagonalställd hotelldel strävar mot skyn vilket märks särskilt om man anländer efter Rådhusesplanaden. Även här är White Arkitekter genom Lennart Sjögren arkitekt. Att notera är det perforerade bandet som binder samman de olika delarna. Bandet är utformat av Monica L Edmondson.
På Rådhustorget, utformat av landskapsarkitekt Thorbjörn Andersson, får man inte missa skulpturen Listen (i) av konstnären Camilla Akraka. Skulpturen är beställd av Umeå kommuns kulturnämnd och ska symbolisera ett ställningstagande mot sexuella trakasserier. I folkmun kallas skulpturen oftast bara ”Metoo-puman” eller ”puman”. På torget finns även skulpturen Standing Man av Sean Henry.
Rådhuset (j) är ritat av Umeås första stadsarkitekt, Fredrik Olaus Lindström, som både ritade stadsplanen efter stadsbranden 1888 och flera av stadens paradbyggnader. Rådhuset är i holländsk nyrenässans och har fått en både värdig och festlig karaktär. Rådhustorget är Umeås självklara centrum där Rådhusesplanaden, Umeås paradgata, som löper mellan rådhuset och järnvägsstationen. Mycket av platsens utseende och utformning har förändrats över tid men förhållandet mellan byggnader och gatumark, kvartersstrukturen - i gatuliv, har bestått precis som torgets och esplanadens status i centrum.
Kasta gärna en blick mot det forna Domusvaruhuset (k) innan du lämnar Rådhustorget. Som kontrast till många varuhus som byggdes under 1960-talet ramar byggnaden värdigt in torget, kanske är byggnaden ett av det mest välgestaltade Domusvarhuset i landet. En byggnad, ritad av arkitekten Dag Ribbing, som utstrålar såväl värdighet som modernitet.
Kul kuriosa! Spana in konstverken på fasaden av den Umeåfödde Stig Lindberg. Formerna som bland annat liknar fiskar, bröd och blommor skulle associera till varuhusets verksamhet.
4. Rådhusesplanaden
Rådhusesplanaden (l) präglas av en bred mittaxel med stora inslag av grönska som förutom att ha brandavskiljande funktion även gestaltats som en paradgata mellan Rådhuset och järnvägsstationen. Rådhusesplanaden har mellan Skolgatan-Västra Norrlandsgatan, moderniserats under 2019 men är fortfarande en grönskande, tillgänglig och trygg plats mitt i centrum. På parkremsan i mitten finns nu många olika typer av sittplatser och på vissa delar finns lekutrustning.
På västra sidan av esplanaden, finns det så kallade Edgrenska huset (m) med delvis äldre bebyggelse men också nyare byggnader. Den ursprungliga skalan är delvis intakt och på den andra sidan ser man hur hushöjderna utmed Rådhusesplanaden succesiv har ökat. Det fyra våningar höga Valandhuset (n) kommer byggas på med ytterligare tre våningar, visserligen indragna men synliga. Valandhuset har en symmetrisk fasad med ömsom lätta och tunga fasadpartier och är ritat av den umeåfödde arkitekten Erik Thelaus år 1965. En fin representant för 1960-talets arkitektur i Umeå.
5. Vasaplan
En avstickare under färden upp över Rådhusesplanden är Vasaplan (p) som bland annat utformats av arkitekten Gert Wingård. En modern terminal byggt helt i trä med ökad kapacitet för bussar men som också utformats i stor medborgardialog. De tvärställda väggarna bär fyra lager av limträbalkar, på vilket taket av glas vilar. De två stora taken täcker tillsammans en 160 meter lång och 10 meter bred yta.
6. Folkets hus
Vi gränden mot Nygatan uppdagar sig Folkets hus (q). Arkitekten Olle Qvarnström har ritat bägge dessa fina representanter av 1980-talets arkitektur liksom platsen däremellan. Platsbildningen är nyligen moderniserad men representerar ändå en liten sinnlig plats att dra sig undan i, nedsänkt mitt i staden.
Vasaplan, arkitekt Gert Wingård
Folket hus, arkitekt Olle Qvarnström
"Platsbildningen runt Folkets hus är nyligen moderniserad men representerar ändå en liten sinnlig plats att dra sig undan i, nedsänkt mitt i staden. "
- Tomas Strömberg, tidigare stadsarkitekt
7. Västra sidan av Rådhusesplanaden
Väl ute på Rådhusesplanaden fortsätter ni er vandring där nya som gamla arkitektoniska uttryck kantar esplanaden. I den forna och nu ombyggda postlokalen (r) i blått, ursprungligen ritad av arkitekten Erik Lallerstedt, huserar nu restaurang och i den klassicistiska tegelbyggnaden som ursprungligen byggdes för Västerbottens-Kuriren, huserar idag en variation av verksamheter. Den strama byggnaden från tidigt 1930-tal är ritad av arkitekten Robert Laurell. Funktionalismen hade ännu inte anlänt till Umeå.
Nytt tillskott på västra sidan av esplanaden är Länsförsäkringars nya kontor. Byggnaden, ritad av LINK arkitektur, utgör ett nytt samtida tillägg till stadens paradgata. Mötet mellan den äldre och den nyare arkitekturen i Umeå blir påtaglig när ni betraktar den betydligt mindre, putsade byggnaden med ett elegant hörntorn (s) på andra sidan Norrlandsgatan. Äldre byggnader i denna skala med putsade fasader är och har varit en sparsmakad upplevelse i trästaden Umeå men är idag en av få kvarvarande. Längre in på gården är skalförskjutningarna tydliga men den nätta butiksgårdsbyggnaden är mycket intagande.
8. Bågenhuset
Längst upp på Rådhusesplanaden finns de så kallade Bågenhusens flyglar (t) som bildar entrén till esplanaden. Bågenhuset byggdes i början av 1950-talet och borde i sin tid setts som både dominerande i kontrast till den låga trästaden Umeå men även som en elegant byggnad med storstadsmässigt uttryck. 70 år senare håller det arkitektoniska greppet än.
Väl ute på Järnvägstorget betraktar ni Grön eld (u), ett glaskonstverk av Vicke Lindstrand och bakom finns järnvägsstationen, som är pendangen till Rådhuset. Järnvägen kan beskrivas som en stjärnplats med kontinental förebild, ritades av Folke Zettervall och byggdes 1896.
Kul kuriosa! Vicke Lindstrands konstverk Grön eld innehåller en gömd hemlighet! 1970 när konstverket byggdes placerade den 25-åriga Lennart Johansson in en bild av den marxistiska-leninistiska teoretikern, politikern och revolutionären Mao Zedong i en av glasskivorna. Det sägs att bilden går att se än idag.
9. Sara Lidman-tunneln
Tunneln mellan Umeå centrum och stadsdelen Haga är inte bara en länk mellan stadsdelarna, den är också en förbindelse mellan järnvägens perronger som formar en stor gest, där konsten integrerats i underfartens arkitektur och konstruktion. Den breda och flackt lutande rampen följer västra Bågenhusets krökning. Yttersvängens väggar är klädda med bakifrån belysta glasskivor föreställande diffusa björkstammar. Övriga väggar täcks av vit glasmosaik, som fångar och förstärker det ljus som faller in. Eftersom trygghet har varit ett viktigt tema vid planeringen, är den mörka delen försedd med generösa lanterniner. Tunneln erbjuder en helhetsupplevelse uppbyggd runt citat från den västerbottniska författarinnan Sara Lidmans verk under samlingsnamnet ”Lev!”. Fågelkvitter från högtalare ger en exotisk känsla även den bistraste norrländska vinterdag (eller den bistraste norrlänning!). Detta är också ett av Umeå kommuns många exempel om att synliggöra exempel på framgångsrikt trygghetsskapande stadsplanering med jämställdhetsperspektiv. Arkitekter har varit Lennart Sjögren, och Mattias Nordström och konstnärer: Gustavo Aguerre och Ingrid Falk.
Arkitekturguiden är framtagen tillsammans med Tomas Strömberg, Umeås tidigare stadsarkitekt. Promenaden kan med fördel kombineras med arkitekturguiden för 2001-2013 som finns på Umeå kommuns webbplats. Länk till guiden hittar ni här.